Allt annat än vanligt

När jag var barn brukade vi roa oss med föreställningen ”Filminspelningen”. Handlingen var egentligen enkel med fyra personer som ”skådespelare” och en ”regissör”. Scenens berättelse var en soldat, som efter striden återvände hem till sin längtande mor, stapplade in genom dörren och med ett ”Mor, jag är sårad!” föll i hennes armar. Ambulans tillkallades, varpåFortsätt läsa ”Allt annat än vanligt”

Om det finns ett hoppfullt ljus

Idag, 30 mars, är det min dopdag.För första gången, under alla år som gått sedan den inföll, kommer jag ihåg att fira den. Jag har inte ens varit helt säker på datumet, utan måste öppna det gamla urklippsalbumet, där dopet dyker upp på en av de allra första sidorna.Det är självklart så att denna overkligaFortsätt läsa ”Om det finns ett hoppfullt ljus”

Dagen då alla är lika mycket värda

21/3 är dagen då ”Alla är Lika Mycket Värda”.För enkelhetens skull, kallar jag detta ALMV-frasen. Jag har förundrats hur den närmast blivit ett mantra, så att egentligen allting vi gör motiveras med att ” … för att alla är lika mycket värda”. Det kan vara bra. Men slentrianen är också ett utslätande täcke som läggerFortsätt läsa ”Dagen då alla är lika mycket värda”

Konferensen som inte blev

Ulf Lundell lär ha sagt att ”även en inställd spelning är en spelning …”Detta är något som gjort sig väldigt kännbart, en vår när allt ställs in, som på ett löpande band. Ändå går inget av detta bara obemärkt förbi. Kommande helg skulle jag ha rest till Mariadagarna i Östersund. Mycket hade redan hunnit förberedas,Fortsätt läsa ”Konferensen som inte blev”

Psalmförnyelsen i liknelser

Artikel införd i Svensk Kyrkotidning nr 2 2020 Redan som litet barn förstod jag psalmens betydelse för församlingens upplevelse av gudstjänsten. Det var då orgelmusiken inte bara uppfyllde rummet, utan överallt runtomkring mig lyftes röster av gamla och unga, ljusa sopraner, djupa basar och alla däremellan, somliga i en helt egen stämma, och allt flötFortsätt läsa ”Psalmförnyelsen i liknelser”

Vägen genom glappet

Har förmånen att ha en son som studerar arkitektur. Samtal uppstår kring en form av skapande som för mig förut bara varit mer eller mindre vackra väggar och tak. Det verkligt intressanta uppstår när vi närmar oss de bakomliggande teorierna, och då märka hur allt skapande som rör sig över lång tid behöver hantera sammaFortsätt läsa ”Vägen genom glappet”

De hade i alla fall en gran

Har dessa sista dagar före jul kommit att läsa igenom alla de skildringar som finns av min pappas bakgrund och släkt från den Västerbottniska fjällvärlden. Farfarsfar som var en osannolikt hjältemodig nybyggare som inte bara såg till sin egen familjs framtid, utan hela traktens – inklusive samerna. Det senare var långt ifrån självklart, då kulturkrockenFortsätt läsa ”De hade i alla fall en gran”

Hur god måste man vara?

Diakonins dag, Förslövs kyrka 20195 Mos 15:7-11, Rom 13:8-10, Matt 5:38-48 Hur god måste man vara?Hur god måste man vara i en värld där vi spränger, skjuter och dödar varandra? Där undergången hänger sig över oss? Hur god måste man vara för att det ska vara lönt?Hur god måste man vara för att kunna kännaFortsätt läsa ”Hur god måste man vara?”

Ett hjärta i taget

”Men låt oss inte sikta för högt. Vi behöver inte vara världens frälsare! Vi är bara människor, inneslutna i svaghet och hopp, tillsammans kallade att förändra världen ett hjärta i taget.”Orden är lånade av Jean Vanier, nyligen bortgången fransk filosof och teolog. I början av 60-talet hade han stigit in i en institution för personerFortsätt läsa ”Ett hjärta i taget”