Kategoriarkiv: Blogg

Insändare publicerad i HD, 21/3, Downs-syndrom dagen. Den dag då vi funderar på vilken färg vi ska välja på sockorna, får svårt att bara vara gullig då vi påminns om hur en åtstramad lag skapar både oönskade effekter och orimliga avslag. Barn och tonåringar skiljs från sina familjer – vad betyder då strumpornas färg ochFortsätt läsa ”Mer än bara färgen på sockorna”

Ja, kyrkan fastar också, utanför medias uppmärksamhet, inne i vår vardag och raden av helgdagar. Satt därför i onsdagens morgonmässa och träffades av några enkla ord ur Lukas passionsberättelse.Tänk att de har tvåtusenåriga rötter. ”Sedan kom de att tvista om vilken av dem som skulle anses vara den störste. Då sade han till dem: ”Kungarna uppträderFortsätt läsa ”Folkets välgörare”

Vi har hört om hur de som var tjänstemän under nazitiden i ett idogt arbete registrerade judar, funktionsnedsatta, romer, homosexuella och politiska fångar för insamling till koncentrationsläger – men trots att man visste vad som skedde där hänvisade till hur man ”bara följde order”. Det var deras jobb. Så var lagen skriven. Det var ocksåFortsätt läsa ”Lagens marionetter”

Texten nedan har också gått att läsa som insändare i Kyrkans tidning 260212. Om vikten av den sammanhållande helheten, när debatten spretar och strider – och vem för Kyrkans röst? Och om ett symposium där vi möts till samtal. ”Narrativ” är ordet i ropet, internationellt gångbart i en tid där grundliga resonemang undanträngs av övertygandeFortsätt läsa ”Teologins narrativ”

En överlevares berättelse – till Förintelsens minnesdag. Varför ska vi minnas grymhet,blotta smärtans djupa sår?Varför gräva fram hur ondskautan hänsyn trampar spår? Ja, varför? Varför gå tillbaka och minnas tidigare generationers grymheter, när nutiden redan har fullt nog av krigsbrott och förföljelser? Varför gräva fram den ondska som är förbrukad och avklarad?Eller, är den det?Fortsätt läsa ”Varför ska vi minnas?”

Du ger den kärleken ett ansiktesom aldrig skulle gå förbi,du stannar för att läka sårenoch allt vi gömmer inuti.Du ger den kärleken ett ansiktesom räcker mer än för en vän,om du ser fienden bli skyldigså finns förlåtelsen igen.Öppna oss att ta emot och älska som du. Första versen i en av de psalmer som nuFortsätt läsa ”En psalm blir till och prövas”

Predikan Diakonins dag 14/9 2025 i Förslövs kyrka5 Mos 15:7-11, Rom 13:8-10, Matt 5:38-48Se även, som bakgrund: https://www.hd.se/2025-09-08/15-aring-dod-efter-krock-med-traktor-utanfor-forslov/ Varje jag, varje du har en särskild plats hos Gud.De här orden har den här veckan fått en särskild innebörd. Både hur vi har kunnat se det i varandra, i all den ömhet, värme och omtanke somFortsätt läsa ”Varje jag, varje du”

Långfredag i kyrkbänken. En paradoxal dag, just när våren gör entré. Vi är ändå förvånansvärt många som väljer att tillbringa en del av dagen i det svartklädda kyrkorummet. Så lätt det vore att välja bort, denna långhelg då vår vackra Bjärehalvö slår ut i blom och evenemangen tävlar om uppmärksamheten.Varför sitter vi där, trots deFortsätt läsa ”Dårskap och uppståndelse”

Orden ovan är inte mina, utan sonens, han som har den extra kromosom som gör att 21/3 blivit FN:s Världsdag för Downs syndrom. Den 21:a kromosomen är då inte ett par, utan en trio. I september kommer jag att ingå som en av föreläsarna på Intradagarna för att lyfta ämnet ”Anhörigkompetens”. Den som aldrig gårFortsätt läsa ””Jag är stor!””

Nyår brukar ha sina löften. Numera, kanske ännu mer, sina önskningar. När reportern vid Rapport-inslaget från en den sjungande Högalidskyrkan på julafton frågar ett av barnen i kören vad hon önskar upplevs hennes ”Fred på jorden” inte bara som något vuxna gärna skriver i barnens önskelistor.Att vi verkligen önskar det, gammal som ung.Krig har sittFortsätt läsa ”Fred på jorden”