Går det att förstå smärtan i att vara den som inte räknas?
Lite som när brännbollslaget skall väljas, en efter en … hur är det att sitta kvar i gräset när alla andra valts ut? Oj, ska du också vara med … öh … hrm … äsch, vi ”glömde” dig.
Jag skrev tidigare i höstas till energimyndigheten om min oro för hur elpriserna skulle slå mot dem som drabbas särskilt därför att de lever på fel sida av marginalen, och råkar befinna sig i elområde 4. Förnumstiga råd om att spara blir snarast sten på börda när det knappt räcker som det är. Man är ensamstående, långtidssjukskriven, vaknar varje morgon med smärtor, ska ändå försöka orka ta hand om allt som finns i livet.
Min fråga hur denna kategori skulle kunna orka vinterns kommande elpriser utan någon form av utjämnande åtgärd besvarades med att alla (över hela landet) detta år fick höjd aktivitetsersättning. Mer pengar i fickan! En senkommen justering som redan ätits upp av inflation och fallit som smulor under bordet.
Nu då?
Vi hörde att ett särskilt elstöd skulle komma. Äntligen! Vem får det?
Alla villaägare i hela landet som förbrukat tillräckligt stor mängd. En del kommer till och med nästan att tjäna på det.
Spelar elområdet och variationen i kostnad (liksom inbetalad moms) ingen roll?
Nej.
Och de som bor i lägenhet med kallhyra räknas inte?
Nej.
Och de hyreslägenheter med varmhyra som nu är i limbo i förhandlingar om VEM som ska bära den skenande kostnaden …?
Nej.
Eller livsmedelsproducenterna i område 4 där merparten odlas …?
Nej.
Det handlar om den ensamstående föräldern, den långtidssjukskrivne, fattigpensionären, alla dessa som inte kan få lån till att köpa ett hus, som hänvisas till lägenheter, inte sällan kallhyra med mindre seriösa hyresvärdar.
Särskilt de som finns i område 4, vilket också är nära den siffra beloppet ökat med. Fyra gånger så mycket som för ett år sedan. Pengar som inte finns.
Någon får stiga ur sin säng, varje morgon med smärta, och undra ur man ska orka en så tuff månad, och så en till, och så en till … Just den gruppen människor lämnas utanför i kylan.
RÄKNAS INTE i den ”stora satsningen”.
Självklart vill vi att det ska finnas ett stöd.
Men inte detta, som slår så blint och hänsynslöst mot de allra mest utsatta. Bördan blir faktiskt än tyngre, när det finns ett stöd, men man anses inte värd att få det.
Jag vänder mig inte till ett särskilt politiskt parti.
Snälla, alla i riksdagen, låt oss hjälpas åt att finna en bättre lösning!
(sedan inlägget skrevs har även boende i lägenhet räknats in i förslaget)
Åsa Hagberg