Konferensen som inte blev

Ulf Lundell lär ha sagt att ”även en inställd spelning är en spelning …”
Detta är något som gjort sig väldigt kännbart, en vår när allt ställs in, som på ett löpande band. Ändå går inget av detta bara obemärkt förbi. Kommande helg skulle jag ha rest till Mariadagarna i Östersund. Mycket hade redan hunnit förberedas, planeras, bemödanden om ut hur innehållet skulle presenteras för att nå sina mottagare, inbjudningarna sänts …
En inställd Maria-konferens är också en konferens.
Den har i viss mån förts på nätet, via sociala medier.
Sällan blir de två polerna så tydliga. De som säger ”Äntligen! Åh, jag längtar redan …”, ”Underbart!” och de som menar att kyrkan inte borde ägna sig åt den avgudadyrkan som en Maria-konferens innebär.

Jag tillhörde ÄNTLIGEN-gruppen.
Självklart inte för att vända mig till en avgud. Vem kan vara så stor som den som tronar över Himlarna, vänder ut och in på Dödsriket för vår skull och håller denna osannolika värld i sin hand, medan vi alltmer inser vår begränsning att lyckas på egen hand?
Kyrie Eleison. Herre, förbarma dig.
En sådan bön kan jag be, liksom Maria bad den.
Jag kan försöka inse vad det innebär att vara ”högt benådad”, så att allt som sker är en förunderlig ofattbar nåd, med ett uppdrag som når utanför det möjligas gräns.
Jag kan böja mig inför Underverket och inse vad det är att beröras av Helig Ande så att det går rakt igenom hela min kropp. Aldrig mer oberörd. Känna igen Rösten.
Jag kan följa henne genom Paradoxen, att hela tiden begrunda hur den som verkligen lever som en vanlig människa inför hennes blick, samtidigt är den Högste. Varje gång jag glömmer det, kommer påminnelsen.
Jag kan lära mig så mycket mer om vem Jesus är, genom att följa hennes fotspår och nå insikterna tillsammans med henne. Uppvuxen utan en Mariatradition, är det som att ha en lång resa framför mig. Nyfiket, spännande, bit för bit.

Därför är jag glad att konferensen bara är uppskjuten.
Om ett år, om Gud vill, då möts vi till Maria dagar i Östersund 20-21 mars 2021.
Hoppas du också vill vara med.
Till dess kan jag rekommendera lite läsning:

Maria, en livsberättelse (Artos 2014) Boken följer Marias berättelse från bebådelsen till pingsten. Reportage om boken i Sändaren. Recension i Pilgrim.
”Den bästa bok om Maria jag läst.” (Björn Holmberg, s 320 i Förklaringsboken, G Skytte)

Åsa Hagberg
2020-03-20

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *